Utställningen är resultatet av ett projekt där jag demonterar myten om ”det normala”. Projektet kan också beskrivas som ett queert gemensamhetsbygge för alla icke normativa: kroppar, psyken och påtvingad gruppindelning efter kön, ras, etnisitet, sexualitet, klass, etc. I projektet har jag jobbat med måleri och teckning där jag utgått från olika bilder jag hittat på instagram eller google bildsök. Jag har jobbat med utgångspunkt i den svenska kroppsaktivismen, transpersoner och symboler. Med schablonmåleri, specialbyggda jättepenslar och rastrerade bildtryck bygger jag akrylmålningar. Med en visuell komposition baserad på relationer matematisk beräknade med utgångspunkt i talet ”Fi”. Detta kompletteras med stora serier tuschteckningar med förlagor från Instagram. Jag har en bakgrund som ingenjör och performancekonstnär, och i dag är jag en konstnär som med teckning, måleri och text undersöker, tar isär, analyserar och visualiserar olika sociala rörelser, och system för mellanmänsklig kommunikation och maktutövning. Jag vill genom mitt arbete skapa en förståelse för de osynliga system vi lever i.

Annonser

.

”I don’t understand why half the world is still crying”, work in progress om manlighet i en postpatriarkal värld

I detta projekt kommer jag att försöka finna klarhet i frågeställningen varför den ena hälften av världens befolkning fortfarande gråter, när den andra halva av världen fortfarande gråter också.

Försöken av (män)skligheten att förstå det andra könet är troligtvis lika gammal som tänkandet i sig. Liksom Simone de Beauvoir börjar boken ”det andra könet” med att säga att mycket bläck har gått åt för detta ändamål under nittonhundratalets början.

Varje försök av en man att förstå en kvinna är omöjligt eftersom han är man och bara kan se en kvinna ur en mans perspektiv. Minns inte var jag läst detta. Det stod ungefär så. men iallafall. Vad jag vill komma fram till är att jag som man själv inte kan lita på mina egna ögon för att dra några slutsatser. Detta har också den akademiska världen nu också förstått och med tillkomsten av postmodernismen och  framför allt queerteorin så måste nu män definiera sig som män, och därmed också erkänna att dom är partiska även om de är norm.  Liksom jag också läste i ”det andra könet”, det kanske verkar som att det är den enda bok jag läst. men jag har läst några andra också fast mest skönlitteratur. men iallafall var var jag jo just det när Simone argumenterade med en man, (Fast det kan har varit någon anna som skrev det, fan jag skulle inte ha läst fler än en bok), då iallafall vi säger att det var Simone som skrev det då skrev hon att hon ofta möttes av argumentet:
-Du tycker bara så för att du är kvinna.
Dvs att det som inte är normen är ett särintresse. Och att kvinnan i världen är den enda minoritet som faktiskt är i majoritet. Hon ville då svara:
-Och du tycker så för att du är man.
Men det argumentet kunde hon inte lägga fram då. Men nu. Och därför. Detsamma gäller ju nu i relationen till transperson. Jag kan inte längre säga du tycker så bara för att du är transperson. För då får jag svaret. Och du tycker som du gör för att du är cisperson. Vart jag vill komma är nog att jag skulle behöva ganska många olika inputs på detta projekt och det behöver ju inte gå så fort heller, projektet får gärna ta två år. Och som du ser längre ner i texten så har jag bara läst en bok om manlighet. Fast det där är faktiskt inte sant jag har bara läst en tredjedel av en bok om manlighet och förhoppningsvis blir det fler tredjedelar av andra intressanta böcker framöver.

Detta var alltså det jag skrev idag, det du har läst och det nedanför skrev jag för nån dag sen:

 

 

Första Textskiss till projektet ”I don’t understand why half the world is still crying”
Susan Faludi, författare till boken Backlash kriget mot kvinnorna och ställd sveket mot
mannen undersöker könsrollernas förändrade förutsättningar. Jag tror att trotts att män
strukturellt sätt är över kvinnor i dagens samhälle finns det väldigt många förlorare på
båda sidorna, och allt hänger ihop. Förlorarmännen letar i sin tur efter någon som dom
kan utöva makt över.
05
Ställd utgår ifrån ett arbete där Faludi följt en obligatorisk
mansgrupp bestående av dömda kvinnomisshandlare.
Dessa män som gjort det förbjudna borde inte behandlas som syndabockar, utan istället ses
som toppen på det isberg av strukturer vårt samhälle består av. Och som manligheten
består av, och hur de förutsättningar där denna vuxit fram förändrats.
Jag vill på inget vis försvara de övergrepp gruppen män utövar på andra grupper. I
stället vill jag försöka finna de delar av manligheten som är bra.
Mellan far och son överfördes tidigare i högre grad kunskap, normer och värderingar,
enligt Faludi. Liksom det tidigare också under tider av industriell högkonjunktur inom
industrin dessa saker överfördes från äldre män till yngre män. Liksom det inom armén
pojkar fostras till män.

SCN_0322.jpg

                                                                                               En karl skivar bröd 2017

Detta är bara en kanal där information, kunskap och normer
förts vidare, både bra och dåliga. Men denna har mer och mer försvunnit då denna
fadersroll körts över av mansrollen som familjeförsörjare vilket samhället premierar.
Liksom i hög grad de yrken som under kunskap under generationer kunde föras vidare från
far till son, från äldre fadersgestalter, manliga förebilder, har försvunnit, och de
yngre männen har mer kunskap än dom äldre. Ett av mitt livs finaste minnen av saker jag
gjort med min pappa är när vi tillsammans renoverade en moped inför min 15årsdag, och har
förde vidare sina kunskaper till mig, liksom han också erkände mig som delvis överlägsen
honom med mitt läshuvud, medans hans kunskaper fanns i händerna.
Senare hände något med balansen, det var som att han inte kunde erkänna mig längre, som
att det nu var h f som behövde beröm , och att han var tvungen att ständigt insistera på
att hävda sina åsikter och kunskaper, döv som en mur för mina. Och med argument som nej,
nej, nej, nej, nej och liknande.

SCN_0440.jpg

                                                                                                 Far och son framför vedstapel 2017

Dagens unga män lär sig enligt Faludi istället vad en man är från reklam och media. Denna
bild dom får är bara en bild, den kunskapsbaserade och (så vidare) manligheten har
ersatts med yta. En riktig man har snygga muskler, snygga kläder och status prylar. Men i
att vara en man, inte bilden av en man, det är en annan sak. En bild kan inte
kommunicera, diskutera förstå komma överens.
En bild av en man Faludi ta upp som exempel är Marlboro mannen som liksom Clint Eastwood
ensam riden ut i vildmarken och tämjer den, har kontroll över allt omkring sig, visar
inga känslor, diskuterar aldrig, styr. På frågan varför männen i mansgruppen slagit
kvinnor svarar de att, det var för att dom för ett ögonblick kände att dom hade kontroll.
En kontroll dom lärt sig vara en del av manligheten och som dom i sina liv mer och mer
förlorat eller aldrig haft.

06
Det här är absolut inget som jag är intresserad av att använda som förklaringar som på
något sätt skulle rättfärdiga eller förlåta att män misshandlar kvinnor eller begår
sexuella övergrepp och våldtäkt. Vad jag är intresserad av är att undersöka vilka
mekanismer som ligger bakom det samspel som män och kvinnor idag har, eller snarare
kanske det samspel mellan mansroller och kvinnoroller som idag är en trasslig oreda med
väldigt många förlorare.
Mitt projekt vill jag bygga på analys av samtida manlighetsstudier samt bildskapande
utifrån de olika maskulinitetstyper och bilder av män. Om jag inte hittar
tillfredsställande textmaterial inom forskningen kommer jag själv att undersöka vilka
manliga förebilder män har och hur dessa påverkat dem i byggandet av sina egna
mansroller. Intressant här vore också att göra en jämförande studie över yngre män
respektive äldre män och se om detta skulle bekräfta den bild Faludi ger om hur
förebilderna förändras.

SCN_0324.jpg

                                                                                                      En karl handtvättar sina kläder 2017

Mitt intresse ligger också i att söka efter och kartlägga en mansroll som i likhet med
och i symbios med feminismen har utvecklats för mannen i det mer jämställda samhället.
Vilka positiva mansroller kan jag hitta, vilka unga män kommer att växa upp till fäder,
partners och älskare som kan leva tillsammans med kvinnor och barn i symbios och som inte
ser feminismen och jämställdheten som ett hot utan som ett gemensamt projekt där alla
tillsammans arbetar för allas gemensamma bästa. En samvaro baserad på ömsesidig
förståelse, respekt och överenskommelser och inte på regler och normer från reklam och
Hollywoodfilmer.

 

The female protagonist

The female protagonist är ett konstprojekt som behandlar den kvinnliga huvudpersonen.Projektet ta avstamp i teorin om ”the male Gaze”…

fem (110)

Cykel dekonstruktion

till fanzinet

5 nya fanzine 2008-2012

https://asjoberg.wordpress.com/fanzine/

Fanzine

Jag håller på att scanna in mina Fanzine och lägga upp på hemsida
https://asjoberg.wordpress.com/fanzine/Levnadskonsten

fanzine från utställningen ”jag vill inte vara med”

https://asjoberg.wordpress.com/fanzine-fran-jag-vill-inte-vara-med-2017

fanzine3

Dokumentation från ”jag vill inte vara med” en utställning av Linnea Rosenqvist och Åke Sjöberg

17842161_10154256777997676_1541045954_n

2016

029mork

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

#bodypositive teckning och måleri